Arbetsinstruktion platta på mark

1. INLEDNING

1.1 Allmän information

Vi har valt att kalla vår monteringsanvisning för Arbetsinstruktion eftersom ett sådant här projekt även innehåller många andra delar och produkter utöver monteringen av Isodrän-skivan. Även dessa måste utföras och monteras korrekt för ett fullgott resultat. Var därför noga med att följa anvisningarna i arbetsinstruktionen för att få en fuktsäker konstruktion.

Dubbelriktad uttorkning och mindre miljöpåverkan med hjälp av Isodrän-skivan

Platta på mark är idag den vanligaste grundläggningsmetoden vid byggnation av hus. Genom att välja Isodrän-skivan väljer du miljön i dubbel bemärkelse. Bra värmeisoleringsförmåga leder till låga uppvärmningskostnader. Dränerings- samt kapillärbrytningsfunktion minskar kraftigt behov av schakt och tillförande av nya massor som i sin tur leder till minskat behov av tranporter under byggtiden vilket gynnar både miljön och plånboken. 

Figur 1.

Jämförelse traditionell grundläggning och Isodrän-metoden

Hur Isodrän-systemet fungerar kan du läsa här, användningsområde platta på mark.

För ytterligare information, kontakta Isodrän-supporten.

1.2 Lagring och hantering

Plastfolien som sitter runt pallen med Isodränpaket ska omedelbart avlägsnas när Isodränskivorna anländer till arbets- eller lagerplatsen. Detta för att undvika att skivorna får smält- och/eller brännskador vid solljus.

Isodränskivorna är trycktåliga men känsliga för slag och stötar och ska därför hanteras varsamt.

Isodränskivorna skall helst lagras inomhus. Om skivorna lagras utomhus ska produkterna täckas med presenning då skivorna inte får utsättas för direkt solljus under längre tid än en vecka.

Vid årstider med risk för temperaturer under 0 °C får det inte komma in vatten i paketen, eftersom det då finns risk att skivorna fryser sönder i paketen eller går sönder vid montage.

Vid frekvent gångtrafik på Isodränskivorna under byggtiden ska dessa skyddas med byggskivor.

Produkter som lagras eller hanteras felaktigt är inte reklamationsgrundande.

BRAND! Var mycket aktsam vid heta arbeten där öppen eld, slip- och svetsarbeten eller dylika förekommer i närheten av Isodrän-skivan. Föreskrifterna i Heta arbeten skall följas, se hetaarbeten.se

2. PROJEKTERING

2.1 Allmän information

En nyproducerad byggnad eller tillbyggnad som är byggnadslovspliktig innebär krav på konstruktionshandlingar. Det gäller även din nya husgrund. 

2.2 Geoteknisk undersökning

För att veta att marken klarar att bära vikten av en byggnad måste en geoteknisk undersökning utföras. Den geotekniska undersökningen utförs av en geotekniker och ligger till grund för konstruktörens arbete och val av grundläggningsmetod. Ska huset byggas på berg behövs dock normalt ingen geoteknisk undersökning.

2.3 Konstruktionshandlingar

Kontakta en konstruktör som beräknar vilken armering samt tryckhållfasthet och tjocklek på isolering samt betongkvalitet. Finns en husleverantör, se till att konstruktören får tillgång till ritningar och lastnedräkning (husets belastning på husgrunden). Konstruktören behöver även den geotekniska undersökningen se 2.2. Bifoga gärna Isodrän ritningar som hjälper konstruktören i sitt arbete. Du hittar ritningarna här.

2.4 Radon

Informera konstruktören om det finns radon i marken. Radon kan hindras med hjälp av radonfolie och/eller undertrycksventilation samt speciella radontätningar för rörgenomförningar i betongplattan. Information om markradon finns hos kommunen.

2.5 Fritidshus och ouppvärmda byggnader

I fritidshus eller hus där värmen kommer att stängas av eller sänks kraftigt under perioder måste en 0,2mm åldersbeständig plastfolie läggas under skivorna för att förhindra så kallad omvänd fuktvandring. En radonfolie är i regel en kraftigare plastfolie och fungerar således även den som ett utmärkt skydd mot omvänd fuktvandring.

2.6 Dimensionering

Grundprincipen är att ha minst 200mm värmeisolering, oavsett om man ska ha golvvärme eller inte. Under en ej uppvärmd platta kan 100mm tillåtas. Mer än 200mm värmeisolering kan dock krävas beroende på energikraven på just Ditt hus. Under golven används kvalitet 95 kPa under lastnedtagande delar som pelare, yttre och inre kantbalkar dimensionerar konstruktören isoleringens typ och kvalitet efter belastningen.

Bifoga gärna Isodrän ritningar som hjälper konstruktören i sitt arbete. Du hittar ritningarna under typdetaljer här.

3. SCHAKT OCH LEDNINGSARBETE

3.1 Utsättning

Innan schaktarbetet startar behöver du veta grundens placering på tomten och du behöver även veta hur grunden ska placeras i höjd. 

Du kan boka både grovutsättning och finutsättning via kommunen, eller direkt via ett utsättningsbolag.

Vid en grovutsättning markeras grundens exakta placering och byggnadens hörn, med träkilar direkt i marken eller med sprayfärgsmarkering direkt på marken.

I samband med detta markeras även färdig sockelhöjd (+FSH) och/eller på ett träd eller stolpe i närheten. Det är från denna höjd man utgår

Vid en finutsättning är det viktigt att entreprenören har förberett med profiler/galgar (se bild), det är en konstruktion av trä som uppförs i  ca 0,6 - 1 meter utanför grunden i förlängningen av husets fasadliv och hörn. De vertikala profilbrädorna ska markera grundens höjd och sätts ca 1-2 cm över +FSH. 

I denna fästs sedan bakrikter (spik eller skruv) av utsättare. Entreprenören kan sedan spänna snören mellan bakrikterna för att få ut fasadliven och hörnen men även +FSH som sedan formen kan placeras efter. Om det är berg kring byggnaden kan bakrikter sättas i berget istället för på profiler. Utsättare borrar då ett hål i berget och slår ner spikankare som kan användas som bakrikt.

Nu när finutsättningen är gjord kan entreprenören börja uppföra grunden. 

När grunden är klar är det dags att boka en lägeskontroll innan gjutning. Lägeskontroll bokas av kommunen.

3.2 Schakt

Schakta alltid bort det övre jordlagret (humuslagret) som delvis består av förmultnade växtdelar. Därefter schakt eller fyllning till rätt nivå. Färdig schaktbotten lutas svagt utåt mot dräneringsbädden så kallad bombering. Schakt för yttre VA, kabelrör samt eventuell LOD lösning (dagvattenhantering) utförs samtidigt som schakt för grunden.

3.3 Yttre VA-ledningar

Dräneringsledning läggs i rätt nivå runt grunden direkt på schaktbotten alternativt på det uppackade bärlagret. Återfyll med makadam cirka 8-16 mm runt dräneringsledningen och säkerställ att inga jordmassor blandas med dräneringslagret genom att använda Isodrän-filterduk vid sidan om och över makadambädden.

Övriga yttre ledningar som spill- och dagvatten tillsammans med vatten- och kabelrör monteras. Dagvatten avleds från byggnaden eller tillförs marken igen beroende på de markförutsättningar som gäller. LOD (Lokalt omhändertagande av dagvatten) är att föredra och är oftast ett krav från kommunen.

3.4 Packning

Där uppfyllning krävs packas bärlager upp till grundläggningsnivån. Använd Isodrän-filterduk som materialskiljare mellan olika fraktioner.

3.5 Inre VA samt kabel- och kulvertrör

Kompletteringsschakt och montering av inre ledningar såsom avlopp, vatten, el, fiber samt eventuella kulvertrör utförs.

3.6 Avjämning

Ett avjämningslager på mellan 0-50mm läggs ut under plattans centrala delar för att få et plant underlag för isoleringen. Avjämningslager skall vara dränerande underisoleringen som inte är dränerande. Enklast är att använda makadam cirka 8-16 mm eller likvärdigt på hela ytan. Under kantbalk används finare avjämningslager, makadam cirka 4-8mm.

4. MONTERING AV HUSGRUND

4.1 Utsättning

Sätt ut den exakta placeringen av grunden. Utsättning utförs av sakkunnig och lämpligen med streck på så kallade staket/grindar som byggts utanför grundens tänka hörn. Mellan dessa streck spänns snören som sedan formen placeras efter.

4.2 Kantbalksystem

Börja montera det kantbalkssystem du valt. Börja med hörnen och bygg sedan de raka sträckorna mellan dem. Kontrollera diagonalmåtten. Se leverantörens anvisningar samt konstruktionsritning.

Nedan visar vi 2 av de vanligaste kantbalkssystemen:

Vinkelelement av cellplast försedd med en pålimmad cementbunden skiva eller pågjuten fiberarmerad betong är kanske den allra vanligaste. Enkel att hantera, kapa och att ställa ut. De finns i olika tryckhållfastheter och det är viktigt att rätt tryckhållfasthet väljs så att cellplasten tål byggnadens belastning. En beräkning som din konstruktör gör. Se fig xx

Figur 2.

Albabalk är en armerad lättklinkerbalk som har utsidan färdigputsad. Den mycket tålig mot slag och stötar och tar relativt stora laster från byggnaden utan att deformeras. Albabalkarna är tunga och måste vid leverans och montering hanteras med maskin. Kapning måste ske med maskinklinga med stor diameter. Oftast levereras de därför måttanpassade till arbetsplatsen. Se fig xx och fig xx

Figur 3.

Figur 4.

 

4.3 Eventuell radonspärr

Skall radonfolie monteras läggs den normalt ut när kantbalkssystemet är monterat men beroende på typ av radonspärr även monteras innan kantbalksystemet. Följ konstruktionsritning och/eller leverantörens anvisningar.

4.4 Isolering

När kantbalksformen är klar läggs cellplast under de tänkta bärande väggarna/pelarna se konstruktionsritning. Om inga bärande väggar eller pelare finns utgår detta moment. Därefter läggs Isodrän-skivorna ut med förskjutna skarvar se konstruktionsritning. Isolerhulling L=180 mm används för att fixera de olika lagren med varandra. Ovanpå Isodrän-skivorna läggs Isodrän-filterduk för att hindra betong att rinna ner i skivorna.

OBS! Skydda Isodrän-skivorna ifall det blir stråk med frekvent gångtrafik. Se 1.2

4.5 Golvvärme

Montera eventuell vattenburen golvvärme enl. anvisningar från golvvärmeleverantören

4.6 Armering

Börja med att montera armeringen i alla kantbalkar, samt invändiga voter under bärande väggar och pelare enl. konstruktionsritningen.

Avsluta armeringsarbetet med armeringsnäten. Glöm inte att överlappsskarva enligt konstruktionsritningen.

4.7 Gjutning

Gjut betongplattan på normalt sätt.

Tips: Var noga med att hålla betongplattan blöt den närmaste tiden efter gjutningen, då påskyndas uttorkningen och torksprickor minimeras.

5. Torkning

För snabb uttorkning av betongplattan är det viktigt att få på värme så att betongen blir varm så fort det är möjligt, slå på värmen så fort huset är på plats. Se även till att huset är välventilerat och/eller är försett med avfuktare. Uttorkning sker då både uppåt och nedåt.

Ytskikt kan monteras innan betongplattan är torr förutsatt att ytskikten tål det eller att ytskikten skyddas av en fuktspärr till exempel en 0,2mm plastfolie. Betongplattan kommer att torka ut nedåt genom Isodrän-skivan.